Tage Ivar Roland Danielsson föddes i Linköping den 5 februari 1928. Som barn tillbringade han mycket tid i Linköpings Folkets Park, där hans mamma Elsa arbetade i kiosken och dit pappa Ivar körde buss. Från åtta års ålder fram till studenten hjälpte han till med städning och godis- och biljettförsäljning. I ”parken” fick han också sin första kontakt med teater. Här spelades allt från revyer till seriösare dramer med dåtidens stora skådespelare. Detta har han själv skildrat i form av sitt alter ego Mårten i romanen Roman som ingår i boken Bok.
Gruppfoto av personalen vid Folkets Park taget utanför Gula Paviljongen i Linköping. Bilden är tagen vid en personalfest omkring 1936-1938.
Pojken med den röda ringen och kepsen på sned är Tage Danielsson. Foto: Gillbergs Foto.
Inspirerade av det de sett spelade barnen själva teater i ett skogsområde som kallas Lektorshagen. Tage Danielsson själv ansågs dock för blyg och fick till en början ägna sig åt att hala ridån och skriva programblad till föreställningarna. Han hade lätt för sig i skolan och hans föräldrar övertalades av lärarna att låta sonen läsa vidare på läroverket. Det var ett beslut som föräldrarna knappast ångrade. Då Tage 1948 tog studenten hade han toppbetyg i allt utom i idrott. Hans lärare i engelska och franska, Nils Fischerström, som använde Tage som hjälp vid redigeringen av sina läroböcker, trodde att Tage Danielsson skulle bli professor i moderna språk.
Ateljéporträtt av Tage Danielsson.
Foto: Bröderna Östlings foto AB/ Upplandsmuseet
Gymnasisterna vid Linköpings läroverk arrangerade sedan 1860 en majkarneval i Linköping på valborgsmässoafton. År 1947 spelade Tage Danielsson en ”skolfux”, ett slags nitisk lärare. Fotografiet som togs vid detta tillfälle blev långt senare förlaga till den staty K.G. Bejemark skulle göra av Tage och om vilken Hans Alfredson vid invigningen sade ”så vitt jag kommer ihåg så hade han lika långa ben”.
Tage Danielsson på studentjubileum i Trädgårdsföreningen 1968.
Efter militärtjänstgöringen började Tage 1949 läsa engelska, franska och litteraturhistoria vid Uppsala universitet. Han blev snabbt indragen i studentikosa aktiviteter vid Östgöta nation. Tillsammans med Hans Furuhagen utvecklade han sin särskilda bondkomiska talang. De båda sjöng nu kupletter ackompanjerade av gitarr. År 1951 iscensatte man studentspexet ”Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora”.
Sveriges Radio stod i mitten av 1950-talet inför en förnyelse. Därför annonserade man efter en ny person till radions underhållningsavdelning. Tage fick jobbet, till en början som vikarie under sex månader. Han avancerade efter hand inom underhållningen och 1956 kom Hasse Alfredson, med rötter från studentlivet i Lund, som provanställd till radion. De båda herrarna fann snart varandra och samarbetet dem emellan blev ett faktum. Ett av de första gemensamma projekten var ”Mosebacke monarki”, som sändes i radion första gången 1958.
Hans Alfredson och Tage Danielsson poserar med klangspelet Apollo
på vilket melodierna till revyn Doktor Kotte slår till eller Siv Olson
komponerades, 1959. Knäppupps arkiv.
Man skrev också texter till olika revyer, bland annat till Karl Gerhard. Ett annat exempel är ”Doktor Kotte slår till” som skrevs för Knäppuppgänget 1959. Härifrån kommer bland annat monologen ”Skojten” med Martin Ljung. Tage Danielsson blev underhållningschef på radion samma år och en nyorientering blev resultatet. Konkurrensen från reklamradion Radio Nord krävde ett mer lättsamt programutbud. År 1960 slutade Hasse Alfredson på radion för att på heltid syssla med humortexter och skådespeleri. Året därpå följde Tage Danielsson efter och man bildade tillsammans AB Svenska Ord. Gröna hund från 1962 blev den första i en lång rad revyer och filmer som producerades i aktiebolagets regi.
Tage Danielsson blev 1980 hedersdoktor vid Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, ett erkännande från hemstaden som han uppskattade. Han blev hedersdoktor med motiveringen ”för sina mångsidiga och ofta nybildande insatser inom opera, teater, film, revy och litteratur… Den mångsidighet och begåvning med vilken han nyttjar och berikar det svenska språkets uttrycksmedel är ett konstnärskap på hög nivå.”
Tage Danielsson, hedersdoktor vid Filosofiska fakulteten,
Linköpings universitet. Foto: Per-Arne Nyhlén, Arkivbild.
År 1981 blev Tage sjuk och opererades för första gången för malignt melanom. Sjukdomen vann efter hand kampen med Tage. Fröken Fleggmans mustasch blev hans sista större scensatsning (1982). Vid en kulturvetarkonferens i Linköping samma år framträdde han under rubriken ”Humanismen i vår tid”. Tage och Hasse hade planer på en ny hundrevy, men av dessa planer blev intet eftersom sjukdomen förvärrades. Tages sista framträdande kom att äga rum i Linköping i september 1985 bara några veckor innan hans bortgång den 13 oktober. Rubriken var ”Den akterseglade humanisten”. År 1987 invigdes K.G. Bejemarks staty av Tage Danielsson i hörnet Vasavägen-Östgötagatan.
Tage Danielsson som staty i korsningen
Vasavägen/Östgötagatan. Statyn är 191 cm lång,
precis som Tage själv var och är i målad brons.
Foto: Matilda Ahl, 2021, Bild Linköping.
Dokumentär om Tage
Se dokumentären från 1995 om Tage Danielsson på SVT Play.
Utan tvivel är man inte klok. Speltiden är 1 timme och 28 minuter.